I höstas hade vi några vänner på middag. Vid middagsbordet meandrade konversationen som den ofta gör mellan diverse ämnen. Av någon anledning kom vi in på olympiska spelen, vilket är konstigt eftersom jag inte är sportintresserad överhuvudtaget (utom Rollerderby, men det är annorlunda). När är nästa OS? Var är nästa OS? Vi fortsatte till tidigare OS. Vilket år var det i Sydney? Var var det 1980? München 1972 kom naturligtvis upp. Sen hamnade vi på vinter OS, då sa jag “Oksana Baiul” och alla tittade på mig som jag var tokig.
-Vem är det?
-Konståkerska, Sovjet eller nåt, 80-talet kanske.
-Och varför kommer du ihåg hennes namn?
-Ingen aning.
Men det var inte riktigt sant. På 80-talet och en bit in på 90-talet arbetade jag i en butik som sålde datorer och datorspel. Killen jag jobbade med där var ungefär lika skruvad som jag, och när man jobbar tillsammans länge så utvecklar man ett eget sätt att kommunicera på. Vår egenhet var att kasta fram olika namn. En av oss kunde säga “Jag är Aleksej Kosygin” och då kunde den andre svara “Och jag är Baron von Richthofen”, eller bara “Jaha…”. Bonuspoäng om man visste vem personen var och kunde fråga “Hur är läget i politbyrån” eller “Har du skjutit ner några plan idag?”. Av någon anledning var ryska och tyska namn populära, framför allt politiker och kompositörer. Ibland användes helt påhittade namn som Urvel Näverlur, Jag är ganska säker på att Oksana Baiul förekom, det är ju ett ganska roligt namn.
Tillbaka till middagsbordet. Vi kom oundvikligen in på Tonya Harding och Nancy Kerrigan, där alla konversationer om konståkning hamnar. Kom ihåg att detta var före filmen I, Nancy började förekomma i media. För er som inte fanns med på 80-talet; Tonya och Nancy var amerikanska konståkerskor och rivaler. Tidningarna, framför allt i USA, gjorde en stor sak av deras rivalitet, bland annat dubbades de The Beauty and the Beast. Nancy var vacker och leende, medan Tonya inte var lika charmig. Hon kom från knapra förhållande, en tuff uppväxt med övergrepp. Om man vill vara elak kan man säga att hon var trailer-trash, men att kalla henne för Beast är ganska orättvist.
Vi pratade om Nancy och Tonya och fyllde i kunskapsluckorna från Google. De två möttes på OS -92 där Nancy tog brons och Tonya kom på en fjärdeplats.
I januari 1994 tränade Nancy och Tonya inför US Championship, vilket skulle avgöra vem som kvalificerade sig för vinter-OS samma år. På en av Nancy’s träningar dök en man upp och slog på ett av hennes ben med ett järnrör, och skadade hennes knä. Det visade sig senare ett mannen var Tonyas f.d man. Tonya svor att hon inte visste något om detta. Trots sin skada åkte Nancy dagen efter och vann.
Vi närmar oss slutet på berättelsen…
Läser från Google: “De möttes igen på OS i Lillehammer. Nancy tog silver, och Tonya slutade på en åttonde plats”
“Vem vann då?”
“Och guldet vanns av… OKSANA BAIUL!”
Det kändes lite som att vara med i ett avsnitt av Seinfeld!
Words that count... 