Årsringar

De har röjt i skogen där jag tar min dagliga runda med hunden. I ett par veckors tid har motorsågar och ljudet av fallande träd hörts. Varför? Jag vet inte. Föryngring eller avkastning kanske. Det har varit svårt och ibland farligt att gå där den senaste tiden, men idag hade de röjt undan stockarna från vägarna.

 

 

Jag roade mig med att studera stockarna som låg i prydliga staplar vid sidan av vägen. Jag räknade också årsringar på några av de stora stammarna. Vissa av de här träden var uppemot 100 år gamla. Det fick mig att tänka lite. De här träden började växa när första världskriget fortfarande rasade. Det skär i mitt hjärta när man kapar ner stora, gamla träd. Inte för att de är levande, jag vet att träd dör helt naturligt när de blir gamla, utan för processen. Tiden det har tagit att växa och sedan plötsligt är det slut.

Jag kommer att berätta detta för min son. Han kommer att titta på mig med den där blicken som betyder “Och varför berättar du detta för mig”. Och jag kommer, likt en vis gammal man, att säga till honom att när han kommer upp i min ålder så kommer han att förstå.

Advertisements
This entry was posted in Thoughts/Funderingar and tagged , , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s